Steps with Christ

Hälsade

Den senaste tiden har Herren verkligen talat till min trötta ande. Under min dagliga vandrig har jag fått känslan av total hjälplöshet och mitt mod har vikit ifrån mig. Allt omkring mig verkade så otroligt meningslöst. Allt är bara så tröttsamt, den ständiga frestelsen, fiendens brinnande pilar som alltjämt regnar från alla håll, den ständiga striden, kampen mot köttet och jaget. För att inte tala om striden med och mot alla andra människor i världen. Alltjämt måste man vakna till en dag av strid och blodutgjutelse. Till en dag fylld av synd och avfall, tårar och förtvivlan. Till och med vänner, bekanta, släkt och familj kan man plötsligt finna sig i strid med. Vart är Herren den rättfärdiga som skippar rätt?! Vart är den levande Guden som dömer och bringar rättvisa?! Vart är Gud, min styrkas borg, vart är Herren Han som strider för Sitt folk?!

Ibland reser sig alla fiendens hinder likt berg och stora kullar inför mig och styrkan viker från mig. Tänk om man bara kunde få sluta ögonen och bara vilja, vilja i Herren. Men än finns det verk att göra för dem som älskar Gud.

"Fight the good fight of faith, lay hold on eternal life, whereunto thou art also called, and hast professed a good profession before many witnesses." - 1Ti 6:12

Se på korset

"Look at the cross of Calvary. It is a standing pledge of the boundless love, the measureless mercy, of the heavenly Father. O that all might repent and do their first works. When the churches do this, they will love God supremely and their neighbors as themselves. Ephraim will not envy Judah, and Judah will not vex Ephraim. Divisions will then be healed, the harsh sounds of strife will no more be heard in the borders of Israel. Through the grace freely given them of God, all will seek to answer the prayer of Christ, that His disciples should be one, even as He and the Father are one. Peace, love, mercy, and benevolence will be the abiding principles of the soul. The love of Christ will be the theme of every tongue, and it will no more be said by the True Witness, "I have somewhat against thee, because thou hast left thy first love" (Rev. 2:4). The people of God will be abiding in Christ, the love of Jesus will be revealed, and one Spirit will animate all hearts, regenerating and renewing all in the image of Christ, fashioning all hearts alike. As living branches of the True Vine, all will be united to Christ, the living head. Christ will abide in every heart, guiding, comforting,  sanctifying, and presenting to the world the unity of the followers of Jesus, thus bearing testimony that the heavenly credentials are supplied to the remnant church. In the oneness of Christ's church it will be proved that God sent His only-begotten Son into the world." - {1SM 385.1}

Vilken enighet vi skulle ha om hela Israel gjorde kärleken till Gud deras första och främsta prioritering! Stridigheterna skulle åtminstone upphöra inom Guds folk och vi skulle reflektera Guds kärlek på ett mycket heligare sätt. Vilken tröst det skulle vara om hela Israel stod enade i kärlek, hopp och sanning.

Himlen väntar

Kyrkan skall vara en försmak av himlen. Vår kärleksgemenskap i Kristus skall vara de som skiljer oss från de hedniska nationerna omkring oss. Men kyrkan är uppbyggd av människor och människor är inte alltid vad de borde vara. Är det kärleken till Gud som bringar oss samman och till samförstånd och enighet? Eller sätter vi upp våra egna normer och stadgar, låter vi våra brustna jag vara vår enighet?

När man fått en glimt av himlen och den kärlek som Kristus visar oss och vill att vi visar mot varandra tynar denna världens alla rikedomar bort. Här finns inget som håller mig kvar. Denna jord har inget att ge mig. Den ständiga striden kämpar jag för Herren, för Hans stora namns skull. För Hans rättfärdighets skull. Det kommer vara min lön, att se och höra Herren förklaras rättfärdig och sann av alla skapade varelser. Det och den nya jorden, ovillkorlig kärlek, lydnad, perfekt harmoni och Kristus rättfärdighet skinande som solen från alla de frälstas klädnad.

"The wonderful things I there saw I cannot describe. Oh, that I could talk in the language of Canaan, then could I tell a little of the glory of the better world. I saw there tables of stone in which the names of the 144,000 were engraved in letters of gold. After we beheld the glory of the temple, we went out, and Jesus left us and went to the city. Soon we heard His lovely voice again, saying, "Come, My people, you have come out of great tribulation, and done My will; suffered for Me; come in to supper, for I will gird Myself, and serve you." We shouted, "Alleluia! glory!" and entered into the city. And I saw a table of pure silver; it was many miles in length, yet our eyes could extend over it. I saw the fruit of the tree of life, the manna, almonds, figs, pomegranates, grapes, and many other kinds of fruit. I asked Jesus to let me eat of the fruit. He said, "Not now. Those who eat of the fruit of this land go back to earth no more. But in a little while, if faithful, you shall both eat of the fruit of the tree of life and drink of the water of the fountain." And He said, "You must go back to the earth again and relate to others what I have revealed to you." Then an angel bore me gently down to this dark world. Sometimes I think I can stay here no longer; all things of earth look so dreary. I feel very lonely here, for I have seen a better land. Oh, that I had wings like a dove, then would I fly away and be at rest!" - {EW 19.1}

Vi kan stå ut, trots vår upplevda ensamhet, trots denna världs mörker och smärta.

"Teaching them to observe all things whatsoever I have commanded you: and, lo, I am with you alway, even unto the end of the world. Amen." - Mat 28:20

"<A Psalm of David.> Plead my cause, O LORD, with them that strive with me: fight against them that fight against me. Take hold of shield and buckler, and stand up for mine help. Draw out also the spear, and stop the way against them that persecute me: say unto my soul, I am thy salvation. Let them be confounded and put to shame that seek after my soul: let them be turned back and brought to confusion that devise my hurt. Let them be as chaff before the wind: and let the angel of the LORD chase them. Let their way be dark and slippery: and let the angel of the LORD persecute them. For without cause have they hid for me their net in a pit, which without cause they have digged for my soul. Let destruction come upon him at unawares; and let his net that he hath hid catch himself: into that very destruction let him fall. And my soul shall be joyful in the LORD: it shall rejoice in his salvation. All my bones shall say, LORD, who is like unto thee, which deliverest the poor from him that is too strong for him, yea, the poor and the needy from him that spoileth him? False witnesses did rise up; they laid to my charge things that I knew not. They rewarded me evil for good to the spoiling of my soul. But as for me, when they were sick, my clothing was sackcloth: I humbled my soul with fasting; and my prayer returned into mine own bosom. I behaved myself as though he had been my friend or brother: I bowed down heavily, as one that mourneth for his mother. But in mine adversity they rejoiced, and gathered themselves together: yea, the abjects gathered themselves together against me, and I knew it not; they did tear me, and ceased not: With hypocritical mockers in feasts, they gnashed upon me with their teeth. Lord, how long wilt thou look on? rescue my soul from their destructions, my darling from the lions. I will give thee thanks in the great congregation: I will praise thee among much people. Let not them that are mine enemies wrongfully rejoice over me: neither let them wink with the eye that hate me without a cause. For they speak not peace: but they devise deceitful matters against them that are quiet in the land. Yea, they opened their mouth wide against me, and said, Aha, aha, our eye hath seen it. This thou hast seen, O LORD: keep not silence: O Lord, be not far from me. Stir up thyself, and awake to my judgment, even unto my cause, my God and my Lord. Judge me, O LORD my God, according to thy righteousness; and let them not rejoice over me. Let them not say in their hearts, Ah, so would we have it: let them not say, We have swallowed him up. Let them be ashamed and brought to confusion together that rejoice at mine hurt: let them be clothed with shame and dishonour that magnify themselves against me. Let them shout for joy, and be glad, that favour my righteous cause: yea, let them say continually, Let the LORD be magnified, which hath pleasure in the prosperity of his servant. And my tongue shall speak of thy righteousness and of thy praise all the day long." - Psa 35

"I cried to thee, O LORD; and unto the LORD I made supplication. What profit is there in my blood, when I go down to the pit? Shall the dust praise thee? shall it declare thy truth? Hear, O LORD, and have mercy upon me: LORD, be thou my helper." - Psa 30:8-10

Amen

God morgon alla!

Ledsen att jag inte hunnit med att skriva så mycket på sista tiden men Herren har verkligen välsignat mitt liv den sista tiden och Hans verk i mitt liv och i min omgivning har gett mig lite tid till övers. Men nu har Herren öppnat dörren för mig att dela med mig också till er hur Fadern leder mig och uppenbarar för mig Hans vilja genom Ordet.
 
Vill dela med mig av en tanke jag fick en kväll under bön och studie av Guds Ord här om veckan.

"Så har vi genom er tro fått nytt mod när det gäller er, bröder, och det mitt i alla svårigheter och lidande. Nu lever vi, när ni står fasta i Herren." - 1 Tess 3:7-8

Låt Herrens inspirerade Ord tala till dig. Öppna dig i uppriktigt bön och åkallan för Guds Andes ledning!

Vad avslöjar dessa verser om Paulus kärlek och omtanke för de som kommit till tro genom hans tjänst  för Gud? Jo det avslöjar för oss att Paulus i alla de svårigheter och lidanden som satan kastar framför honom och sätter i hans väg får nytt mod när andra visar upp stark tro på Gud. Vilken ofattbar kärlek och  vilken ofattbar gåva Paulus måste bära på från Herren. Att han, trots mörkret i de egna livet och omgivning, finner tröst i att andra visar prov på deras tro! Kan du tänka dig? Han till och med går så långt att säga att nu lever vi när ni står fasta i Herren! Det för tårar till ögonen att föreställa sig den kärlek Paulus måste ha hafft till sin nästa.

Det leder blicken till mig själv i rannsakan av mitt hjärta. Älskar jag min nästan så som jag älskar mig själv? Eller älskar jag mig mer än min nästa och låter min vilja och egoism tynga alla i min omgivning? Har jag den kärlek som Paulus bar på i sitt hjärta, har jag i mitt hjärta den kärlek som Jesus bar på till alla människor? Skulle du kunna bära alla världens straff och smärtor med inget annat ljus i ditt liv än att din nästa står fast i Herren?

"Hur skall vi tillräckligt kunna tacka Gud för all den glädje som ni är för oss inför vår Gud? Natt och dag ber vi mycket och ivrigt om att få träffa er och ställa till rätta det som brister i er tro. Måtte vår Gud och Fadern själv och vår Herre Jesus leda vår resväg till er." - Tess 3:9-11

Det tar inte slut där, Paulus beskriver att de är så glada för deras skull att han inte vet hur de tillräckligt kan tacka Gud för all glädje de har. Vilken kontrast mellan Paulus kärlek till sin nästa och den kärlek som i alla fall jag upplever dominerar mellan de som bekänner sig följa Herren idag och vår nästa.

Och trots att Paulus och hans medarbetare har det ortolligt svårt och jobbigt, trots att dem lider varje dag under satans ständiga attacker och försök att hindre evangeliets framfart så låter inte Paulus stressen, smärtan och alla svårigheter han möter förmindska kärleken till sina bröder och systrar i Kristus. Om något blir den ännu större! Vilken skillnad på den själviska kärleken till sig själv och de egna behoven och den rena käleken som utgår från Kristus Jesus! Han till och med tar sig tid att skriva långa brev med hjälsningar, tillrättavisningar och uppmaningar trots den situationen han själv är i! Vilket exempel av sann gudsfruktan och kärlek! Han till och med ber och hoppas att Gud och Fadern själv och Herren Jesus skall leda deras vägar till varandra så att han kan träffa dem. Det är min uppfattning att sådan ovillkorlig och osjälvisk kärlek idag är en bristvara bland Guds barn.

Hur är din kärlek till din nästa? Bär du lidelse och smärta i glädje över andras tro på Gud, eller glädjer du dig över din egen tro och blir till lidelse och smärta för din nästa? Pekar dina handlingar, tal och uppträdande mot andra på den enorma kärleken Gud visade oss alla genom Hans Son Jesus Kristus?

Min bön för idag kan sammanfattas med följande verser...

"Och må Herren låta er växa till och överflöda i kärlek till varandra och till alla människor, så som vår kärlek till er gör, så att han styrker era hjärtan och gör er oförvitliga och heliga inför Gud och Fadern, när vår Herre Jesus kommer med alla sina heliga." - 1 Tess 3:12-13

Amen